RF avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Det finns inget vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott. Läs gärna:
Kostrekommendationer för elitidrottare (pdf)
RF:s kostpolicy
Många preparat på marknaden är otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopingklassade substanser. Enligt idrottens dopingregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt. Den som befinns vara dopad riskerar alltid att bestraffas, oavsett orsak.
Säkrare kosttillskott
Idrottsutövare som på medicinska grunder undantagsvis har behov av kosttillskott kan minska riskerna för doping genom att välja kontrollerade produkter. Av Läkemedelsverket registrerade naturläkemedel tillverkas med samma kvalitetskrav som läkemedel. När det gäller kosttillskott som saluförs på Internet, i butik eller apotek är kvalitetskontrollen okänd vilket gör att man aldrig kan vara säker på vad produkterna innehåller. Kosttillskott brukas därför alltid på egen risk.
Hög risk med "prestationshöjare"
Särskilt vill vi varna för kosttillskott som utlovar ökad vikt eller styrka. Det är huvudsakligen där vi hittar dopingklassade substanser. De säljs ofta under rubriken "prestationshöjare".
RF varnade år 2009 för två sådana kosttillskott som såldes i Sverige som visade sig innehålla dopingklassade substanser.
Läs mer om det här
År 2011 varnade RF för ytterligare fem kosttillskott som orsakat positiva dopingprov hos ett antal idrottsutövare.
Läs varningen här
Studier visar risken
Dopinglaboratoriet i Cologne i Tyskland undersökte 634 kosttillskott och det visade sig att cirka 15 procent av dessa innehöll dopingklassade substanser, företrädesvis prohormoner. Studien börjar bli gammal nu men situationen är oförändrad. The World Anti-Doping Agency (WADA) varnar också för kosttillskott.
I en amerikansk studie från HFL visade sig 25 % av kosttillskotten innehålla prohormoner. Det vill säga 16 av 52 analyserade tillskott.
En studie i Malmö visade att 78 procent av kosttillskotten var felmärkta. Endast 14 av 85 undersökta kosttillskott bedömdes utan anmärkning. 21 av preparaten borde ha varit läkemedelsklassade och därmed förbjudna att saluföra.
Livsmedelsverket fann alvarliga brister när man granskade 43 kosttillskott. Bara 2 av 43 förpackningstexter uppfyllde märkningskraven. I 30 av 43 produkter ingick växter eller växtextrakt som kan innehålla hälsofarliga substanser. 8 av produkterna skulle kunna klassificeras som läkemedel.
Artiklar om kosttillskott